Max känner för att hjälpa till

Här kommer en del med lite bilder m.m där Max är lite mindre. Snacka om att börja i fel ände. Bra Hanna! Ja ja... Jag har aldrig påstått att jag är perfekt (?)

Här har vi i alla fall en mycket liten Max som vill hjälpa sin kära mamma att städa lite. Det är mammas pojke det...

Kan ju avslöja att det denna dag inte blev så mycket städande gjort. Mest stök. Men det är ok, han gjorde ju ett tappert försök till att hjälpa till.

Max Är hos farmor och shakar loss

Här har vi en som gillar att dansa. Men bara på egna vilkor och absolut inte när man ber honom.

(Den lite hesa personen man kan höra i bakgrunden är Marrens pappa, Alex) Detta är från påsken 2008

Slut för idag, tack för idag

Så var ännu en tuff dag på dagis avklarad och jag är äntligen på väg hem (längtar ju sååå efter alla mina bilar där hemma. Jag vill leka, leka, leeeeka!). Idag var det både mamma och mormor som kom och hämtade, skoj. Nu har de lovat att vi ska hem och äta bullar. En mormor ska ALLTID ha bullar med sig när hon kommer på besök. Visst?

Förresten, har ni sett vad cool jag är? Jag kan ha kepsen på sned. Det spelar ju ingen roll att jag har nappen i munnen och håller i min allra käraste ägodel, kossis. Jag är cool i alla fall! Sen spelar det ingen roll vad andra tycker och säger. Det är jag som bestämmer!!! (För er som undrar: Kossis är då en snutte som jag har haft sen jag föddes. Det är knappt så att jag kan lägga den ifrån mig och den får absolut inte tvättas. Men jag vet att min mamma brukar tvätta den i alla fall. Jag har nog sett det. Jag blir så trött på min mamma ibland!)